Ebbas dagbok

Alla inlägg under november 2010

Av Ebba Eriksson - 15 november 2010 10:35


.

Igår sov jag länge och jag var rejält sliten efter fredagsnatten. Samma sak gällde Sofie och Veronica. Så vi var riktigt sega, åt frukost och satt och tittade på film hela eftermiddagen. Vi såg Beck och Millennium. Mys pys!

Runt sju var det dags för mig att göra mig klar och gå till jobbet igen. Jag var inte alls peppad för att jobba och med den inställningen blev det ett lååångt arbetspass. Det gick ändock bra, dessutom delades ju dricksen ut efter passet!

.

Vid två kunde jag gå hem. När jag korsade Plaza Cataluna ringde mamma min, vilket var en glad överraskning. Alltid lika kul när någon ringer till mig! Hemma på Ferlandina tittade jag och Sofie på ytterligare en film: ”Grown ups”.

    

2 manader gamla bilder pa Sofie och Veronica.

.

Söndagen har varit en skön dag. Har inte gjort speciellt mycket, men sånna dagar kan man behöva. Vi tvättade och städade lite, jag tog en liten promenad mitt på dagen och på eftermiddagen gick vi ner till BarRaval och åt tapas och drack vin. Vi satt ute på deras uteservering i 4 timmar! Hur mysigt som helst! Kan ni tänka er, sitta på uteservering i november? Sånt gör man här i Barcelona. Vi hade så himla trevligt. Pratade om det mesta och smuttade på både rosé och rödvin. Mums!

.

När vi kom hem poppade vi popcorn och tog fram chokladen och slog oss ner i soffan för att titta på ytterligare en Beck. Det är så mysigt att titta på film och det var så länge sen jag gjorde det. När Emma var här hade hon lite filmer men sen dess att hon åkte har jag inte tittat på någon film alls.

.

I morgon är det jobb igen. På eftermiddagen har jag lovat att jag ska följa med Diego till gymmet. Han går dit varenda dag. Vi får väl se om jag pallar, men det hoppas jag. På kvällen ska jag jobba som bartender eftersom den riktiga bartendern är på semester i två dagar. Det ska bli kul, men lite läskigt. Jag kan ju en hel del när det gäller att stå bakom baren, men det känns som att på Noti är det så himla många nya saker att lära sig och det är flera drinkar som jag aldrig har gjort och en massa märken som jag inte känner igen. Men det ska nog gå bra. Varför oroa sig i förväg? Det leder ju ingen vart. Det är bara att kasta sig in i det och sen får det bära eller brista. Vad är det värsta som kan hända?  Jag ser inga livshotande konsekvenser. Och jag har genom erfarenhet insett att jag klarar av det mesta.

God natt!

PS. Grattis Johanna på 20-årsdagen!             

PS2. Grattis pappa på farsdag!

     

Av Ebba Eriksson - 13 november 2010 10:30


                                            

På jobbet var det en helt galen kväll igår! Hysteriskt är ett ganska passande ord. När vi i vanliga fall har mycket folk handlar det om runt 50 personer, då har vu fullt upp. Igår kväll hade vi 80 pers!!! Diego berättade att han aldrig har varit med om att det varit så mycket folk. Vi hade jobb upp över öronen och vi hade inte tid att ens andas. Det var fullsatt precis hela tiden och det kom ständigt mer människor. Med tanke på omständigheterna gick det ändå bra att jobba. Vi sprang runt runt med mat och vinflaskor, Champagne, efterätter, menyer och när jag tittade på klockan för första gången var den 01.15 Vi skulle ha slutat för en kvart sedan och hela restaurangen var full men folk. Trots att vi hade så mycket folk gick det ändå bra (förutom för vissa som fick vänta oförskämt länge på sina efterrätter). Klockan halv 3 kunde vi äntligen gå ner och byta om. Helt slut var vi i både kropp och huvud. Vi bytte om och gick upp och satte oss i baren. Det var vi som jobbat där, Elena och några av hennes vänner. Vi satt och drack Champagne och pustade ut efter kvällens hårda pass. Det var mycket trevligt.

.

Trots att vi var helt slut i kroppen och i huvudet var både jag och Diego peppade på att gå ut och festa – det var ju fredag!! Så jag, Diego, Diegos pojkvän Andre och en argentinsk kille Alex bestämde oss för att gå till en nattklubb. Det var jag och 3 härliga bögar som gick till ett helt galet gayställe. Jag hade så himla roligt! Det var riktigt bra musik och vi dansade som galningar. Det var bara killar överallt (såg någon enstaka tjej). Tokigt snygga killar dessutom, men ingen hade ögonen för mig. Det stod och hånglad med varandra och flörtade hej villt. Det var superhärligt att kunna dansa utan att ha en massa sliskiga killar som tar på en hela tiden. Och musiken! Galet bra!!

.

Vi dansade i några timmar och sen gick vi ut och satte oss och snackade. Himla roliga killar må jag säga. När klockan närmade sig 6 gick vi hemåt. Faktum var att vi var bara två gator bort från Ferlandina! När jag kom inklampandes genom dörren satt där två blonda flickor och åt kvällsmacka. De berättade om alla äventyr de hade varit ute på under natten och jag berättade om min hektiska arbetsdag och om min galna natt på gayklubb. Sen sov vi mycket gott.

.

(ledsen att jag inte har nagra bilder, maste bli battre pa att ta kort nu!)

Av Ebba Eriksson - 10 november 2010 10:25

Ursakta torkan pa bloggen den senaste veckan. Jag skyller pa jobbet. Jag jobbar sa mycket och nat jag inte jobbar har jag inte mycket energi over till annat.

Veronica har kommit nu, i lordags faktiskt, sa nu ar jag inte ensam pa Ferlandina langre.  Det kanns skont.

.

Helgen var mysig. Pa lordagen gick jag och Veronica ut och at lunch i solskenet- det var riktigt varmt har forra veckan. Pa sondagen gick jag och Greig och drack kaffe och snackade och sen gick jag hem till Mattias for att snacka lite till. Jag blev kvar dar till sent pa kvallen tillsammans med Julia och Veronica at vi middag alla 4. Mys mys! Vid 01 tog jag och Veronica taxi till Roxy for att klubba lite. Det vara Brazilian night. Riktigt skojigt!! :D

.

Idag ar det onsdag. Jag har "bara" 7 arbetspass kvar den har veckan.... kanns aningen tungt, men jag ser positivt pa det och fokuserar pa mina roliga arbetskompisar och pa pengarna jag kommer tjana :)

.


Av Ebba Eriksson - 10 november 2010 10:23

Idag har jag jobbat exakt en vecka på Noti, galet vad tiden går fort. Mina känslor har varit väldigt varierade under veckan som gått. Jag var helt inställd på att säga upp mig i torsdags. Jag tyckte att jag inte passade in på Noti och att jag inte räckte till. Det är så mycket som förväntas av mig och jag kände mig otillräcklig. Men som tur var var inte Elena där på torsdag kvällen och inte på fredagen heller så jag kunde inte säga upp mig. Både fredagen och lördagen gick mycket bättre än dagarna innan och jag kände att jag fick flyt i rutinerna och att jobbet faktiskt var roligt. Jag insåg att jag kanske skulle uppskatta att få jobba en månad.

.

Så nu går det hyfsat bra tycker jag. Jag har lärt mig några få fraser som jag behöver kunna på spanska för att fråga vad kunderna vill ha att äta och dricka mm, men om det är någon som kommer med någon konstig fråga så står jag där som ett frågetecken – men det brukar ofta lösa sig ganska bra. Det är ett slitsamt jobb och jag jobbar mellan 12 - 16.30 och sedan igen mellan 20 – 01. Så jag hinner inte göra mycket annat än att äta och sova mellan mina 2 arbetspass om dagen. Det är tufft, men jag intalar mig själv att det bara är för en kort tid. Varje gång jag går till och från jobbet går jag förbi en massa skyltfönster för att peppa mig själv med saker som jag kan köpa om några veckor.

.

Jag tar verkligen en dag i taget och på jobbet tar jag mig över varje litet hinder som kommer. Jag känner att jag lär mig en hel del, både inom spanskan och inom själva restaurangbranschen. Jag och Diego har riktigt roligt och skojar mycket.

.

Igår på dagen hade vi ett bröllop (jag blev mycket förvånad när jag hörde att vi skulle ha 60 pers som skulle komma för att ha bröllopsfest kl 13 på en måndag, men så kan det visst gå till här i Spanien). Det var en galen fest! Mycket sång, mycket rop, mycket dans, mycket mat, mycket vin och Cava.  Diego, jag och Josephe smögdrack Cava bakom baren och guud så roligt vi hade! Det var nog den roligaste arbetsdagen i mitt liv tror jag. Det var som om vi var med på festen. Det var helt galet! Ju senare det blev på eftermiddagen ju fler började ragga på mig och vid 18-tiden hade jag både killar och tjejer som hängde på baren för att prata med mig. Haha!

.

Jag hann hem 2 timmar, sen var det dags att gå tillbaka till jobbet för pass nr 2. Detta var mycket segare än det första och jag och Diego vandrade runt där som bakfulla sombies (vilket vi kanske även var…).

Av Ebba Eriksson - 2 november 2010 10:15

Min dag har varit väldigt mycket upp och ner, eller jag borde kanske säga att mitt humör idag har varit väldigt up och ner – kanske beror det lite på att jag inte kunde sova nästan alls igår natt.

.

Jag hade ställt klockan på 8 för att kunna göra mig klar och uträtta en del saker innan min arbetsdag började klockan 11.50 Jag var ner till Barcaloneta för att prata med dem på Spanish club om de hade några spanskakurser att erbjuda mig, men det hade de inte för tillfället. Så jag tog metron bort till Barskolan där jag fick lite pepptalk av Nicklas (vilket jag verkligen behövde eftersom jag känner att jag tagit på mig ett jobb som jag inte vet om jag kommer klara). Det kändes skönt att höra lite motiverande och självförtroendestärkande ord. Jag fick tips av honom att gå till ett annat ställe för att kolla om jag kan ta spanskalektioner. Jag gick dit och fick mycket bra hjälp. Det finns en kurs jag kan börja på nästa måndag, som jag faktiskt kan kombinera med jobbet (vi får trixa lite med schemat, men det ska nog fungera). Efter allt detta hade klockan rullat iväg och det var dags för mig att infinna mig på Noti.

.

Personalen som jobbar på Noti känns lite som karaktärer tagna direkt ur en film. Vi har ägarinnan Elena som är en hurtig krutkvinna som flänger fram överallt och pratar med alla och håller koll på det mesta. Hon är kort, har en svart lockig page, bär alltid svart, ilande röda läppar och glider graciöst runt på sina höga klackar och med en cigarett i handen. På nått vis påminner hon utseendemässigt om en något kortare blandning mellan Cruella Devil (hon som är häxan i 101 dalmatiner, hur namnet nu stavas), och Coco Chanel. 

Elena har tidigare varit gift med köksmästaren Christopher. Christopher är en äldre man med både glasögon och frisyr som skulle kunna ge honom en roll som pappa i en amerikansk dramakomedi som utspelar sig på 60-talet. Gubbuga glasögon i pilotmodell (som faktisk är riktigt moderna idag) och vaxkammat svartgrått hår. Han är från början Fransman och i köket tilltalar man honom som ”El Chef”.

.

Nere i köket jobbar ytterligare 3 kockar. En mörk, något tystlåten typ (som ser så ledsen ut att man tror att han ska börja gråta vilken sekund som helst). Marcelo, som är lång, smal med mörkt hår och ska flörta in sig hos allt och alla. Och en ljus rund kille som skämtar hela tiden. Och så förstås den lilla runda diskaren från Bangladesh som är väldigt flitig och trevlig att prata med

.

Uppe i restaurangen har vi Diego som är vår schablon för gay. Han är så trevlig, rolig, snygg och feminin att det är skrattretande. Han försöker dock vara så macho han kan, vilket inte alltid ser så bra ut. Han är riktigt rolig att diskutera med.

Josephe är italienare och en proffsig och noggrann servitör, han är dock lite butter kan jag tycka. Om det skulle bli en film av den här restaurangen skulle han dock bli tonårsidolen.

Sen har vi vår bartender Geon. Han är otroligt duktig, otroligt trevlig och han lär mig gärna allt han kan. Så fort jag får en sekund över kilar jag bort till honom och vi snackar drinkingredienser, olika tekniker och historia bakom olika spritsorter. Det är väldigt intressant. Vi pratar om en hel del annat också måste jag tillägga.

Och så har vi mig i den där blandningen (hur hamnade jag här?). I min film om Noti skulle jag vara huvudrollen (självklart, vi är väl alla huvudrollen i våra liv?). Jag skulle vara den vilsna flickan som av en slump hamnade på den finaste restaurangen i staden för att jobba utan att ha en aning om någonting och inte förstå vad folk sa eftersom hon inte kunde språket. Den bortkomna flickan gör en massa misstag i början men med tiden så utvecklas hon och blir riktigt duktig på det hon gör, kanske hon till och med gör en hjälteinsats och räddar alla matgästerna från en STOR BRAND! .... Nej, men nu är jag ute och svävar lite för långt va?....

.

Det där var en liten presentation av de människor som klockan 12.00 satt uppe i restaurangen och åt lunch tillsammans. Det var trevligt tycker jag, att det första man gör när man kommer till jobbet är att äta riktigt lyxig mat tillsammans med jobbarkompisarna. Så kommer det vara varje dag, snacka om lyx!

.

Sen var det lunchpasset. Det var inte så många gäster och jag gjorde inte speciellt mycket, jag vek mest bara servetter, dukade av och på osv. Klockan 16.30 var vi klara och jag gick hem för att vila innan nästa pass. Jag var väldigt nere när jag kom hem till den tomma lägenheten. Dels tyckte jag inte att jag hade gjort en så bra insats på jobbet och dels så fanns inte mina Ferlandina tjejer där för att stötta och peppa mig då när jag behövde. Istället la jag mig ner i soffan och började på att peppa mig själv. Jag har många gånger haft en tendens till att hamna i en ond spiral av negativa tankar, men det bestämde jag mig för att låta bli med idag. Istället tänkte jag på allt bra saker jag kunde komma på och fokuserade på dem. Visst låter jag vuxen och mogen?! Kan ju meddela att jag inte kände mig så mogen när jag låg och tyckte synd om mig själv ett tag där i soffan.

.

När klockan närmade sig 20.00 var jag åter tillbaka till Noti. Jag gick ner i köket och bytte om och sen förberedde vi borden och torkade glas osv och sen började gästerna komma in. Det var en svensk familj som kom idag. Hur mycket tur kan man ha på en skala? Jag fick självklart ta hand om dem och jag berättade på en gång att det var min första dag och vi började samtala om det mesta. Det var skojigt och de sa att de lovade att de skulle berömma mig inför min chef innan de gick – och de gjorde de! Så snällt!

.

Resten av kvällen gick förhållandevis bra tycker jag – för att vara min första riktiga dag. Gjorde en del småtabbar och det var några gånger som jag bara stod och inte visste vad jag skulle göra fast det fanns jobb, men så kan det vara innan man fått in rutiner. Snart kommer jag också se vart det finns saker att ta hand om och göra. Men jag tycker att jag på en enda dag känner mig mer säker än innan. Det kan ta sin lilla tid innan jag fått koll på alla olika viner och alla komplicerade maträtter, men det kommer antar jag. 

.

Nu är jag hemma. Jag har ätit en varm macka och jag lyssnar på Mammas Nya Kille som jag laddade ner från p3:s hemsida. Imorgon väntar jobbet igen, och jag känner mig peppad på att lära mig så mycket som möjligt!

Av Ebba Eriksson - 1 november 2010 21:57

var tillabaka till Noti ikvall for att prata med agarinnan. Hon sa att hon gillade mig mycket och imorgon ska jag borja jobba dar! :) Hur kul som helst! Men vi far se hur det gar, an sa lange ar det bara extrajobb och jag maste bli mycket battre pa spanska. Men det kanns spannande det har!


ha det bast mina vanner! puss puss

Ovido - Quiz & Flashcards